Jordbrukets klimatanpassning – en överlevnadsfråga

| Type artikkel: Rapport
Klimatförändringen leder till ökad risk för extrema väderförhållanden. Detta upplevde vi i Sverige sommaren 2018 när ett högtryck parkerade över norra Europa och gav tre månaders ihållande värme och torka. Sommaren föregicks av en osedvanligt blöt höst och vinter och missväxt och foderbrist blev följden. Denna dramatiska period tydliggjorde att jordbruket, som är basen i allas vår livsmedelsförsörjning, är beroendet av både väder och klimat. Med klimatförändringen blir jordbrukets anpassning till klimatet en överlevnadsfråga.

Forfattere:

Ingrid Rydberg, Ann Albihn, Helena Aronsson, Gunilla Berg, Christian Hidén, Tomas Johansson, Magnus Stark, Hulda Wirsén og Lotta Rydhmer

År:

2019

Betydelsen av livsmedelsförsörjning i kombination med klimatförändring slås fast i FN:s klimatkonvention och i det svenska miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. Båda innehåller skrivningen ”livsmedelsproduktionen måste säkerställas”. Enligt FAO produceras 96 procent av människans energibehov (cirka 2000 kilokalorier per dag) av jordbruket (Rundgren, KSLA seminarium 16 nov 2017, Bilaga 2). Liknande formuleringar om livsmedelstrygghet finns även i FN:s Globala hållbarhetsmål, mål 13 (Bekämpa klimatförändringarna) och mål 2 (Ingen hunger), vilket Ingrid Petersson, ordförande i regeringens 2030-delegation, tog upp i KLIMA:s avslutande seminarium i november 2018. I Agenda 2030 formuleras målen för jordbrukets klimatanpassning så här: ”Senast 2030 uppnå hållbara system för livsmedelsproduktion samt införa motståndskraftiga jordbruksmetoder som ökar produktiviteten och produktionen, som bidrar till att upprätthålla ekosystemen, som stärker förmågan till anpassning till klimatförändringar, extrema väderförhållanden, torka, översvämning och andra katastrofer och som successivt förbättrar mark- och jordkvaliteten.”

 

Les hele rapporter under «relevante dokumenter».

Top