Klimagassutslipp fra svensk melkeproduksjon

| Type artikkel: Doktorgradsavhandling
Av världens totala växthusgasutsläpp orsakade av mänsklig påverkan står matproduktionen uppskattningsvis för 19-29 % och enbart mjölkproduktionen för ca 3 %. Den här avhandlingen har studerat mjölkens klimatpåverkan i ett livscykelperspektiv (även kallat mjölkens «carbon footprint» (CF)) med metoden för livscykelanalys (LCA) och systemavgränsningen «vagga till gårdsgrind».

Tittel :

Greenhouse gas emissions from Swedish milk production

Årstall:

2014

Forfatter :

Henriksson, Maria

Institusjon:

Dept. of Biosystems and Technology, Swedish University of Agricultural Sciences

Beräkningar av växthusgaser (VHG) från biologiska system innebär stora osäkerheter. Hur dessa påverkar mjölkens CF studerades med Monte Carlo analys för mjölkproduktionssystem i Sverige (SE) och Nya Zeeland (NZ). Samma metod användes för att uppskatta variationer i mjölkens CF bland svenska mjölkgårdar till följd av skillnader i management och resultat. Då huvuddelen av utsläppen (ca 85 %) utgörs av metan (CH₄) från djurens fodersmältning och VHG från produktionen av foder, studerades dessa utsläpps¬källor separat för olika sammansättningar av foderstater, representerade av fem regioner, med två olika kvaliteter av vallensilage.

Beräkningarna inkluderade även rekryteringskvigor. Medelvärdet för mjölkens CF i SE och NZ beräknades till 1,16 respektive 1,00 kg koldioxidekvivalenter (CO₂e)/kg energikorrigerad mjölk (ECM) med ca ±30 % osäkerhet till följd av stora osäkerheter i emissionsfaktorerna för CH₄ från fodersmältning och lustgas (N₂O) från mark. Dessa parametrar, tillsammans med djurens foderintag, var de som mest påverkade mjölkens CF. Variationen mellan gårdar i SE beräknades till minst ±17 %, vilket indikerade att det finns en potential att minska VHG utsläpp från svenska mjölkgårdar. Utsläpp av VHG från produktionen av foder till respektive foderstat beräknades till motsvarande 0,42-0,53 kg CO₂e/kg ECM och CH₄ utsläppen från fodersmältningen till 0,50-0,52 kg CO₂e/kg ECM. Detta visade att produktionen av foder till olika typer av foderstater sannolikt påverkar de totala utsläppen mer av vad foderstatens inverkan på CH4-utsläpp från fodersmältningen gör. Mer än 50 % av foderstatens CF utgjordes av VHG-utsläpp från produktion av vallensilage, vilka också varierade mellan regionerna och därmed hade en betydande inverkan på foderstatens CF.

På grund av en fjärde vallskörd bidrog den förbättrade ensilagekvaliteten till en ökning av de sammanlagda VHG-utsläppen, trots att den bidrog till minskade utsläpp av CH₄ från fodersmältningen. Rekryteringskvigorna stod för ca 20 % av VHG-utsläppen från foderproduktion och CH₄ från fodersmältningen. Stora osäkerheter i beräknade CF för mjölk (och andra agrara produkter) innebär att dessa endast bör jämföras om beräkningar utförts på ett likvärdigt sätt samt användas med försiktighet vid utvärdering av åtgärder för att minska VHG utsläpp på gårdsnivå. Eftersom förutsättningar för foderproduktion skiljer mellan regioner och gårdar måste foderstatens sammansättning relaterat till åtgärder att minska VHG-utsläpp utvärderas på gårdsnivå. En generell åtgärd på gårdsnivå är dock ett effektivt resursutnyttjande i alla delar av mjölkproduktionskedjan.

Top