Utevistelse samt kartläggning av problem och framgångsfaktorer på kommersiella ekologiska gårdar
Projektansvarig: Jenny Yngvesson, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa; Avdelningen för antrozoologi och tillämpad etologi, SLU.
I samarbete med: Åsa Odelros (Föreningen för ekologisk kycklingproduktion) och Sebastian Holm (Reko kyckling – produktion av ekologisk kyckling), Anders Karlsson och Katarina Arvidsson-Segerqvist (båda vid Husdjurens miljö och hälsa; avdelningen för produktionssystem, SLU).
De långsamväxande hybriderna visar stor variation i produktion, beteende, hälsa och användning av uterastgården. Variationen är en försvårande omständighet som lantbrukarna behöver strategier för att hantera. Vårt övergripande syfte är att bidra med ny kunskap för att öka hållbarheten i den svenska ekologiska kycklingproduktionen.
Vi kommer att:
- Mäta produktionen (foderutnyttjande, dödlighet och köttkvalitet), djurens välfärd (hälsa, fysiologi och beteende) samt deras användning av uterastgården.
- Identifiera nyckelfaktorer som begränsar utvecklingen samt nyckelfaktorer för framgång i skötselstrategier, inhysning, produktionsresultat, samt för djurens välfärd i kommersiella ekologiska svenska kycklingflockar.
- Utvärdering av långsamväxande hybrider
- Enkät och insamling av fältdata om produktion och djurvälfärd på kommersiella gårdar
Fram till 2015 var de enda tillgängliga kycklingraserna i Sverige snabbväxande, men nu har en långsamväxande hybrid (Rowan Ranger) blivit tillgänglig för svenska producenter. Under de senaste åren har broilerhybrider med långsammare tillväxt blivit kommersiellt tillgängliga i t.ex. Danmark. De kan vara lämpliga för svensk ekologisk produktion, men systematisk utvärdering av hybriderna och deras hantering saknas i allmänhet. Dessutom är den genetiska variationen mellan och inom hybriderna större än för de snabbt växande hybriderna. Denna genetiska variation innebär en utmaning för producenterna när det gäller hantering och produktion.