Litteraturstudie av miljöpåverkan från konventionellt och ekologiskt producerade livsmedel

| Type artikkel: Rapport
Den här rapporten samman- ställer skillnaderna i miljöpåverkan mellan ekologiskt och konventionellt producerade livsmedel och är ett kunskapsunderlag som Livsmedelsverket kan använda för att belysa frågan om det finns några livsmedelsgrupper där ekologiskt alternativt konventionellt bör lyftas fram. Arbetet har fokuserat på ett antal större livsmedelsgrupper och prioriterat studier som har använt livscykelanalys, LCA.

Prosjektleder:

Birgit Landquist

Institusjon:

Livsmedelsverket

Årstall:

2015

Sammendrag

De nya kostråd som Livsmedelsverket publicerade i april 2015 tog även hänsyn till miljöaspekter, förutom närings- och hälsoaspekter. Den här rapporten samman- ställer skillnaderna i miljöpåverkan mellan ekologiskt och konventionellt produ- cerade livsmedel och är ett kunskapsunderlag som Livsmedelsverket kan använda för att belysa frågan om det finns några livsmedelsgrupper där ekologiskt alterna- tivt konventionellt bör lyftas fram. Arbetet har fokuserat på ett antal större livs- medelsgrupper och prioriterat studier som har använt livscykelanalys, LCA. Den senare är en miljösystemanalysmetod som kartlägger den potentiella miljöpåver- kan en produkt ger upphov till under sin livscykel, från ”vaggan till graven” (eller en väl avgränsad del av livscykeln, till exempel primärproduktionen).

Projektet har genomförts i två delar. Del 1 består av en sammanställning av svenska rapporter från bland andra SIK och SLU, där skillnader i miljöpåverkan mellan ekologiskt och konventionellt producerade livsmedel har studerats.

Del 2 består av en sammanställning av skillnader i miljöpåverkan (klimatpåverkan, övergödning, försurning, ekotoxicitet, energianvändning och markanvändning) mellan ekologiskt och konventionellt producerade livsmedel och baseras på kvan- titativa data från 57 vetenskapligt publicerade studier. Samtliga resultat uttrycks i relation till kilo produkt (tabell 3 i rapporten). För miljöaspekter som är relevanta från ett lokalt eller regionalt miljöperspektiv (övergödning, försurning och eko- toxicitet), uttrycks resultaten även i relation till brukad areal (per hektar) (tabell 4

i rapporten).

Några miljöaspekter som det i dagsläget saknas LCA-metodik för diskuteras kort- fattat, nämligen biologisk mångfald, ekosystemtjänster och användning av fosfor. Dessutom ges en kort översikt över de viktigaste resultaten från tre tidigare publi- cerade kunskapssammanställningar på området.

Resultatet från del 1 visar att det är svårt att göra rättvisa jämförelser på produktnivå mellan ekologisk och konventionell produktion eftersom växtföljder och produkt- ionssystem oftast är olika och de båda systemen ofta inte producerar samma livsme- delsprodukter. Variationen mellan gårdar inom respektive system är ofta mycket stor och ibland större än mellan produktionssystemen. Resultaten beror också på om jämförelsen görs per hektar eller per kilo produkt. Om skörden är lägre kan en lägre miljöpåverkan per hektar innebära en högre påverkan per kilo produkt.

Rapporterna som har studerats i del 1 har delats upp i två kategorier. Den första kategorin är rapporter som behandlar hur olika odlingssystem inverkar på odlings- landskapet och på möjligheten att uppfylla de nationella miljökvalitetsmålen.
Den faktor som oftast framkommer som positiv för den ekologiska odlingen är att kemiska växtskyddsmedel i princip inte används, vilket minskar risken för sprid- ning av naturfrämmande ämnen i miljön. Strukturen på det ekologiska jordbruket är också positiv ur flera aspekter, till exempel för bevarande av biologisk mång- fald och för det nationella miljökvalitetsmålet ”Ett rikt odlingslandskap”. Effekten av detta är störst i slättbygderna, i storskaliga landskap. När det gäller klimatpå- verkan och övergödning framhålls inte ekologisk odling som bättre än konven- tionell.

Den andra kategorin rapporter i del 1 har jämfört livsmedel på produktnivå med hjälp av LCA och redovisar resultatet som miljöpåverkan per kilo eller liter pro- dukt. Olika typer av kött, mejeriprodukter och vegetabilier har studerats. De flesta har producerats i Sverige men några är importerade, som banan och kaffe. Efter- som klimatfrågan har varit i fokus de senaste årtiondena finns det flest jämförelser med avseende på klimatavtryck, medan andra miljöaspekter som går att beräkna med LCA, till exempel övergödning, försurning, mark-, energi- och annan resurs- användning, endast ingår i några rapporter. För klimatavtrycket är de ekologiskt odlade produkterna i de flesta fall i nivå med de konventionellt odlade, eller bättre, medan de ekologiska produkterna är sämre än de konventionella när det gäller övergödande ämnen, med undantag för mejeriprodukter där de är bättre eller lika bra. Ett vanligt resultat från livscykelanalyser är att markanvändningen är högre för ekologisk produktion eftersom skördenivån oftast är lägre. I ekologisk odling an- vänds inte mineralgödsel, vilket innebär att förbrukningen av fosfor, som är en ändlig resurs, är lägre.

Resultaten från del 2 visar att med avseende på klimatpåverkan och energianvänd- ning per kilo produkt är resultatet i huvudsak otydligt. I sex av nio livsmedels- grupper går det inte att urskilja vilket produktionssystem som presterar bäst. Med avseende på övergödningspotential i relation till kilo produkt är resultatet blandat. Med avseende på försurningspotential i relation till kilo produkt har konventionellt producerade livsmedel generellt sett en lägre påverkan. I relation till brukad areal har däremot ekologiska produkter i huvudsak både lägre övergödnings- och för- surningspotential. Dessa resultat ska tolkas med stor försiktighet och inte generali- seras på grund av att: 1) olika studier har använt olika analysmetoder med avse- ende på exempelvis systemgränser och allokering, 2) antalet studier är för få för att det ska gå att dra några säkra slutsatser, 3) orsakerna till de observerade skillnader- na är inte kända och 4) endast ett begränsat antal miljöaspekter har studerats.

Sammanställningen i del 2 visar även att ekologiskt producerade livsmedel gene- rellt sett ger upphov till en lägre ekotoxisk miljöpåverkan, men i regel kräver mer mark än konventionellt producerade livsmedel. Dessa resultat betraktas däremot som tämligen säkra eftersom de stämmer överens med resultat från andra publice- rade kunskapssammanställningar. Enligt de senare har ekologisk livsmedelspro- duktion i genomsnitt cirka 20–25 procent lägre skördar än konventionell livsme- delsproduktion, främjar i de flesta fall den biologiska mångfalden mer, eller har en mindre skadlig effekt på den biologiska mångfalden än konventionellt jordbruk.

Baserat på sammanställningarna i del 1 och del 2 går det sammanfattningsvis inte att säga att det ena produktionssystemet är överlägset det andra från miljösynpunkt för någon livsmedelsgrupp, då miljöpåverkan jämförs i relation till kilo produkt. Det beror på att resultaten från olika studier pekar åt olika håll för enskilda miljö- aspekter, eller att resultatet för olika miljöaspekter pekar åt olika håll för samma livsmedelsgrupp. Det kan också bero på att de båda systemen presterar likvärdigt.

I relation till brukad areal är resultatet däremot i huvudsak till det ekologiska jord- brukets fördel. Ekologiskt jordbruk presterar generellt sett bättre än konventionellt jordbruk från ett lokalt och regionalt miljöperspektiv, men det har inte nödvän- digtvis en lägre miljöpåverkan per producerad enhet.

Båda perspektiven är relevanta och ger kompletterande information. Vilket per- spektiv som är mest relevant i en given situation beror på vilken eller vilka miljö- aspekter som prioriteras, samt på de lokala och regionala förhållanden där livs- medelsproduktionen sker, exempelvis tillgången på mark och den bakomliggande miljöbelastningen. För att kunna ta ställning till om en ekologisk produkt är för- delaktig från miljösynpunkt måste målbilden vara bestämd samt vilka miljömål som ska prioriteras. Till detta kommer alla övriga aspekter som kan ha betydelse, som till exempel djurvälfärd, sociala aspekter, arbetstillfällen, risker vid hantering av växtskyddsmedel och risken för resthalter av dessa i livsmedel.

Top