Mångfunktionella, lokala odlingssystem Etablering av modern agroforestry i Sverige 2012–2016

| Type artikkel: Rapport
Vår vision är att lantbruket skall bidra till en hållbar värld och vara en ”plusfaktor” i den utvecklingen. Vi människor gör anspråk på en allt större del av planetens landyta och hav. Därmed påverkar vi idag alla ekosystem på jorden liksom hela planetens klimat. Därför är det lika viktigt att bidra positivt till planetens livgivande funktioner som att producera hög skörd. Till exempel behöver det landskap som ger oss vår mat också ge boplats, skydd och föda till vilda växter och djur. Dessutom behöver ett överskott av koldioxid bindas in i mark och växter för att minska växthuseffekten. Lantbruket behöver också producera sin egen energi, bygga en levande och bördig jord och recirkulera de näringsämnen som växterna behöver.

Forfattere:

Karin Eksvärd, Johanna Björklund, Maria Danielsson, Jan Eksvärd, Emma Hansdotter, Joel Holmdal, Arne Jansson, Oscar Kjellberg, Per Klingberg, Annika Korhonen, Christina Schaffer, Kjell Sjelin, Thomas Stjerndahl, Martha Thernsjö, Anders Tivell, Susanne Velander Vretare, Helena von Bothmer

Publisert:

2016

Institusjon:

Örebro universitet

Den lokala platsens förutsättningar, inklusive historia, det samhällssystem den befinner sig i och människornas önskemål, avgör vilken typ av livsmedelsproduktion som kommer att utvecklas. När det gäller agroforestrysystem blir alla olika! Alla förändras över tiden, i början fort, sedan långsammare, men inget är statiskt. I detta arbete har inte frågor om konventionellt eller ekologiskt funnits med som en fråga av vikt. Som grund för att skapa så livskraftiga agroforestrysystem som möjligt har vi använt s.k. agroekologiska principer vilket ger även den mest erfarne ekoodlare saker att fundera över. Det innebär att när vi har planerat vad och hur vi skall göra har utgått från:
• Kretslopp: Näringsämnen växterna behöver för att växa skall cirkulera och hållas kvar i systemen så länge som möjligt.
• Fotosyntes och kolinbindning: Så mycket energi, och därmed kol, som möjligt, behöver bindas in i växtbiomassan och därmed ge energi i systemet.
• Multifunktionalitet: Systemet planeras så att de arter som ingår fyller flera olika funktioner.
• Biologisk mångfald: Använda flera olika arter och sorter som även gör att mångaandra organismer trivs på platsen.
• Självreglering: Använda arter och sorter som möjliggör att organismerna samspelar och både bidrar till varandra och hela systemet genom att hålla varandra i balans.
Med dessa principer som grund finns det möjlighet för de funktioner som håller
odlingssystem livskraftiga att fungera. För att de skall vara möjliga för oss människor att
ingå i, behöver de också vara funktionella för oss. Utifrån detta har vi haft särskilt
intresse för: Hur stor produktion kan man få ut från en yta? Vilka perenna arter och
sorter av dessa är intressanta i vårt klimat? Med tanke på att agroforestry tar tid att
etablera, hur får vi etableringsperioden produktiv? Hur energieffektivt är det med
agroforestry? Vilken miljöpåverkan har den mer än den biologiska mångfald vi direkt
skapar? Hur samverkar olika arter? Fungerar våra system som pedagogiska redskap att
förstå de planetära gränsvärdena? Vilka är de kulinariska värdena, vad kan systemen ge
av näring och energi till en måltid?
Att jobba med agroforestry innebär även att växla om från att tänka i två dimensioner
till tre, alltså att gå från att planera en yta till att även tänka på höjden. Allra tydligast är
det när man arbetar med en skogsträdgård, där odlingens sju möjliga skikt ska planeras.
Dessa sju skikt är högväxande träd, lågväxande träd, buskar, örter, marktäckare, rot-7
växter och klängväxter. I alla andra former av agroforestry kan dessa skikt tjäna som
inspiration: Hur många kan du få med?

Se dokument under «Relevante dokumenter».

Top